Boom, del 3

Medans mannen min var på en meditationsklass satt jag utanför grupptältet och såg mig omkring. Klassen var fylld med folk så jag beslöt mig för att sitta utanför den. Samma gällde även för yogaklassen som kom under eftermiddagen. Kände inte för att ha människor tätt intill.
Därefter bestämde vi oss för att bara gå runt på området och se oss omkring.


Festivalområdet hade flera trädgårdar. De odlar en massa sallad, grönsaker, örter och solrosfrön som festivaldeltagarna kan plocka av och äta. Fint eller hur?


Efter att ha hängt en del vid Sacred fire rörde vi oss mot Chill out gardens. Vi gick längs stranden där stentornen fanns överallt. Himla fint.

 
Kärlek, kärlek, överallt.
 
Vi spelade lite på Boomtrumman också.
 
 
Och dagen avslutades med att se på uppträdanden tills mörkret tog över.
 

Boom, del 2

Vi vaknade rätt tidigt och tog oss till ett av matstånden för frukost. En tallrik med gröt och lite annat.
  Efter det blev det att prova på Pranayama meditation och att vandra runt i området. Det fanns oändligt mycket fina ting att ta del av och så många fina människor. Kärleken fanns hela tiden i luften och jag började förstå varför besökare tidigare år kallade detta för paradiset.

 

Vi såg lite av tåget för öppningsceremonin och även en del av öppningskonserten. Whaaao, så grymt. 


Efter det provade vi på Acroyoga som var helt sinnes roligt! Sara som också var från Sverige blev en del i vår övningstrio.

Därefter vandrade vi runt på området och var sen med på BioDanza surrender to love workshopen med Christiano Martins. Det var en väldigt intressant upplevelse. Vi dansade, helt enkelt, och mötte människor på ett sätt som jag aldrig gjort förut. Man kom främlingar helt vansinigt nära, vilket underligt nog inte kändes ett dugg läskigt.

Självklart fanns det gungor på festivalen! (!!!) Och ja, luften var fylld med sanddamm, hela tiden. Faktiskt det enda negativa jag kan komma på.

 
 
Sen blev det ännu en natt i tältet efter lite dansande vid den största scenen.

Boom, del 1

Vi lyfte från Arlanda och för första gången ställde jag mig upp i ett flygplan, resan skulle ta mer än en timme. Jag höll dig i handen, lyssnade på spanskan som flög runt, förstod några ord och läste min bok. Tjugo minuter kvar och utanför såg man torra marker, bruna vatten och små små hus.
Nu var vi i Madrid.

Vi väntade en bra stund på bagaget, trodde att ena liggunderlaget var ett minne blott, men det dök upp. Gick vidare genom terminalerna, såg andra som skulle mot samma mål. De berättade vart vi skulle gå och log.
Där började det.



Vi fann bussen och for iväg. Du satt framför, jag hamnade mitt i ett gäng där jag inte förstod vad de sa och de pratade högt så högt. Vi stannade vid en kiosk, ingen visste om chauffören sa fem minuter eller 15. Det var varmt, så varmt och du sa: såhär blir det hela veckan. Folk köpte färsk frukt, vi köpte chips och alla köpte vatten.
 
 
 
Sen fortsatte vi genom Spanien och till slut kom vi till Portugal.
 
Vi kom in till den lilla byn, vita hus med egna limeträd blev för ett ögonblick vägg i vägg med vår buss. Stora fåglar flög ovanför oss. Det var örnar, falkar, nånting häftigt. Där flög de, fem stycken efter oss.


 
 
Väl framme i Boom land var det bara att ta sig igenom sandammet av tält. Vi gick,gick och gick. Överallt var det fullt, utom på ett ställe. Vår blivande tältgranne varnade oss för myrorna men vi slog ner våra saker ändå. 
   Sen fortsatte vi med att leta efter något att äta och gick till "galleriet". Där fanns det helt fantastiska verk. Min favorit blev Robert Venosas Astral Circus.

Strax innan vi skulle sova ylade någon och det spreds över hela området, inte vargar, utan en kärleksflock av fina människor.
 









RSS 2.0