Vad kan jag göra för att stoppa Fennovoima?

Jag fick en kommentar, som löd ungefär: finns det inget annat att göra än att åka till Hanhikivi? :(
Tur då, att det faktiskt finns en hel del att göra! Här kommer en lista på några saker en kan göra (inklusive att åka till lägret).

1. Ta åt dig så mycket information som du vill och orkar -> dela med dig av den.
2. Var får man då info från? kärnkraftsfritt bottenviken, hyökyaalto, jordens vänner, greenpeace och övriga internet.
3. Bojkotta företag som är med i Fennovoima; Valio (inte lyckats gå ur ännu), Myllyn paras, Ssab, outokumpu, osv. Skriv mejl till dem VARFÖR du gör det.
4. Skapa något eller flera verk; en video, en bild, en låt, en flyer, en text -> dela med dig av det.
5. Hjälp till med argumentslistan på facebook!
6. Sök efter evenemang att delta i, ofta dyker de upp i fb! 
7. Ordna ett eget evenemang; en konsert, diskussion, demonstration, allt är möjligt!
8. Skriv under listor, de cirkulerar också väldigt ofta i t.ex. fb.
9. Åk till Hanhikivi och gör precis det som du vill och kan för det här. En behöver inte vara radikal (själv diskar jag mest, haha), ni är också välkomna bara på besök!
10. Donera pengar, kläder, mat, er hjälp till lägret. 
11. Skriv insändare till tidningar.
12. Översätt texter! t.ex. i evenemang, information etc.
13. Våga prova egna idéer, vad brinner du för och vad kan just du göra?

Och genom allt det här, stå för dig själv, ha kul och ta med dig kärlek!
/Ida

Det finns så mycket att skriva

En hel del tid har jag nu varit på udden, kommit och gått. Försökt andas ut här hemma, men det har snarare kräkts över mig kaos och för mycket. Trots stressen och nervositeten där ute med arbetare omkring, stängslet som nu, efter mycket förseningar.. är påväg upp, vakter osv, så är det ändå mycket friare.
 
 
 
 
   Vi har knappt nån el, vi gör allt tillsammans, vi somnar till vågornas brus och de vackraste av solnedgångar och vaknar till fågelkvittret, vi är bland djuren och de kommer nära oss som för att säga att de är på vår sida. Jag kan vara mig själv där, med, från början, helt okända människor. Jag vet att vi kämpar för samma sak, om en så lagar mat, fotograferar, sitter vakt vid porten, skriver info, klättrar upp på maskiner, spelar musik eller lägger sig på vägen i rosa fil.

Jag kommer att berätta mer, nån gång. Om ni funderar på något är det bara att fråga. Jag svarar så fort jag har möjlighet.

Allt gott!
/Ida

Gråta under en bydag

Parhalahtipäivä ordnades när jag befann mig i Hanhikivi. Jag delade ut flyers, med fyra vakter hängandes i närheten, samma vakter som på udden.
   Vi fick inte ha bord bredvid Fennovoimas tält, där de delar ut kepsar, badbollar och ballonger. Det skär inuti mig när en bebis får en av kepsarna på sitt huvud och en ballong fastknuten på vagnen.
   Vi stod kvar, vi tänkte inte flytta oss. Underbara människor från Kärnkraftsfritt Bottenviken slöt upp, sjöng och spelade, samlade in namn till listor. Tack för att ni kom.

I högtalarna ropas det ut; "tack vare Fennovoima har våra elever fått surfplattor" och samtidigt går jag in i byskolan, till fotoutställningen om Hanhikivi. Bilderna rullar på en rullgardinsskärm. Det är fåglar, det är havet, det är norrsken, det är vinter, det är sommar, det är allt som är vackert med den där udden och med våra sköra norra delar i Finland och Sverige. Jag tar av mig solglasögonen och låter tårarna rinna.

De får inte ta det här. De får inte ta vårt hem.









RSS 2.0