Den rullande flaskan

Busschauffören säger mitt namn först och min lilla kropp står bakom den stressiga folkmassan. Jag kommer fram efter att alla vänt sig om efter mig och chaffisen säger: Klar! 
Jag sätter mig ner på vänster sida. Åtminstonde får jag sitta ensam.
Hennes röst: Johan, Johan, vi är i Ö-vik, du får flytta på dig, det kommer mycket folk.
Och jag bara får känslan av att hon tar hand om honom, att han är missbrukare. Fördomar är farliga.
   
Jag ser mig omkring. På andra sidan gången, bara någon meter ifrån sitter en relativt ung man. Först inbillar jag mig att han pratar svenska. Han har en gigantisk vattenflaska på golvet.
  När vi börjar åka välter den och börjar rulla längs golvet. Han tar upp den och ställer tillbaka den på golvet. Den välter och rullar igen, denna gång under stolarna framför. Hans händer hinner fånga den innan den hinner längre och de ställer upp den återigen. Tredje gången den faller omkull och rullar iväg, följer den gången och jag kan inte låta bli att skratta. Återigen tar han upp den och säger något som jag inte förstår. Jag ser på honom och ett stort leende möter mitt. Därefter bokstavligen hoppar han till den tomma sitsen brevid min och frågar:
"What does it say here?"
"Hm.. let's see"
Jag stirrar på hans mobilskärm. Sidan är tillfälligt stängd för underhåll.
"It's kind of closed, because they are updating the site"
"Aha, okey, thanks"
Så hoppar han tillbaka till sin plats. Flaskan rullar återigen och jag pekar på nätet, det lilla på stolarna framför, dit en kan sätta saker. Han provar och tackar återigen.
Jag överväger att ge honom en ekologisk apelsin men han pratar i telefon eller sover resten av resan.

Kommentarer

Berätta det du känner för här:

Nimi/Namn:
Kom ihåg mig?

Sähköposti/E-postadress: (bara jag som får se)

Har du en egen blogg? Tell me :D

Och till sist.. vad ville du berätta? :)

Trackback
RSS 2.0