Om verkligheten

Det var egentligen året jag bodde långt bort hemifrån som jag började fundera. Varför krämerna på huden inte hjälpte, vad de egentligen innehöll. Mycket gick jag ensam omkring en väldigt kort väg in i skogen, för att jag inte vågade gå längre än så, vågade inte upptäcka, den tanken fanns inte.
   Jag var mycket ensam. Pratade mest med honom, som har det öppnaste hjärtat jag någonsin fått ta del av, där det inte finns hat, utan bara försök till förståelse och framförallt kärlek. Tack Sven.
  Jag var väldigt trygg, samtidigt som jag befann mig på nya vägar.
  Jag läste mer och mer, förstod verkligheten bättre, för att jag var distanserad, inte hade något utseende, betyg eller annat att bry mig om egentligen. Jag bara var. Jag kunde ta till mig och sen dess har jag inte slutat, bara fortsatt.

Vårt samhällssystem är helt åt helsike galet. Det går inte ens att fatta om man sätter sig lite in i det.
Jag tror på frihet. Riktig sådan. Jag tror på kärlek. Äkta sådan.

En av mina favoritbloggare Jonna har lagt upp den här videon och skrivit lite kort om saken.
Ni kan se den där, eller här nedanför. Den är bara några få minuter.




Så, vad kan en göra? Vad skulle ni vilja göra? Har ni några tips och idéer? Känner ni er helt vilsna? Berätta, jag vill gärna höra. Kanske vi kan dela tankar.

Allt vad en kan göra och vill göra, oavsett om det är stort eller litet är fantastiskt enligt mig. Jag tror också på att det tar tid. För mig har det givit otroligt mycket att tänka i de här banorna utanför samhällskraven. Även fast det såklart inte var lätt, att se alla lögnerna. 

Själv har jag minskat mina sociala medier, särskilt de som inte ger någon form av utbyte för verkliga livet, t.ex. fb har jag helt tagit bort. För mig har det hjälpt att "fasta" från dem, periodvis eller helt och hållet. Det kan också vara så enkelt som att inte surfa under bussresan hem. Leva i nuet, inte i skärmen.
  
Jag minskar på min konsumtion så gott jag kan, hinner och orkar med. Jag försöker också att undvika att försköna det jag konsumerar, även fast jag förstår också fina ting i livet. Tål bara inte slitet och slänget och tanken på att den här saken, klädesplagget, väskan, skorna gör mig "lycklig", trots de tunna händer som färgat, format och packat den kemikaliefyllda varan nån annanstans långt borta.
  
Jag vill lära mig om att ta hand om den natur vi har och leva nära den. Jag vill sova bland djuren; fåglarna, insekterna, fiskarna, grävlingarna, älgarna, rävarna och kanske även björnarna. Jag vill dricka källvattnet och vandra längs stenarna, stigarna och se skogarna hela, utan kalhyggen.
  
Jag vill odla och ta vara på det som finns, både i matväg och annat tillverkande. Spara vitlöksblommor om det nu må vara det.
   
Jag vill dela med mig av det som jag inte behöver, till dem som bättre behöver. Genom att direkt se skillnaden, inte genom att sätta in pengar på ett konto.
 
Det finns så mycket. Men för att förkorta det; kärlek, omtanke och respekt. Vi kan inte göra allt, men vi kan alla göra något.

Sen tror jag att allt grundar sig i en omtanke om vår natur. På det viset skapar vi ganska automatiskt också omtanke för vår omvärld människor som ekorrar, som spindlar, som moln. Vi behöver naturen för att ha grundstenar i våra liv.

Ha en fin kommande vecka!
/Ida
 
 
 

Kommentarer

Berätta det du känner för här:

Nimi/Namn:
Kom ihåg mig?

Sähköposti/E-postadress: (bara jag som får se)

Har du en egen blogg? Tell me :D

Och till sist.. vad ville du berätta? :)

Trackback
RSS 2.0